MinMatbok.se - Hjälper dig hålla koll på vad du äter!

Logga in Logga in

Logga in

Glömt lösenordet?

Kom ihåg mig

Senaste livsmedlet: Musli Risenta

Vad betyder E-numrena på förpackningen / i maten?

E-numret på förpackningen till ett livsmedel anger att en tillsats är tillagd. Varje tillsats har ett eget nummer som du kan finna nedan.

I livsmedel får bara tillsatser som är godkända användas. För att en tillsats ska godkännas måste den till exempel vara av värde för konsumenten eller nödvändig för livsmedlets hantering. Att en tillsats finns med i E-nummernyckeln innebär inte att den får användas i alla livsmedel.

Färgämnen

E 100 Kurkumin (gul) Extraheras från roten av växten Curcuma longa. Den malda roten kallas gurkmeja. Får användas till alla livsmedel som generellt får färgas samt till sylt, marmelad, gelé, korvar, pastejer och potatismospulver.
E 101 Riboflavin Som färgämne framställs riboflavin oftast syntetiskt (naturidentiskt). Riboflavin är detsamma som vitamin B . Det förekommer naturligt i lever, ägg, mjölk, grön saker och jäst. Får användas till alla livsmedel som får färgas.
E 102 Tartrazin (gul) Azofärgämne. Framställs syntetiskt. Får användas till livsmedel som generellt får färgas.
E 104 Kinolingult Framställs syntetiskt. Får användas till alla livsmedel som generellt får färgas samt till sylt, marmelad och gelé.
E 110 Para-orange Azofärgämne. Framställs syntetiskt. Får användas till livsmedelsom generellt får färgas samt till sylt, marmelad och gelé.
E 120 Karmin, karminsyra (röd) Extraheras från de torkade honorna av kochenillsköldlusen, Dactylopius coccus. Får användas till alla livsmedel som generellt får färgas samt till vissa ostar, frukostflingor med fruktsmak, sylt, marmelad, gelé och korvar.
E 122 Azorubin, karmosin (röd) Azofärgämne. Framställs syntetiskt. Får användas till livsmedel som generellt får färgas.
E 123 Amarant (röd) Azofärgämne. Framställs syntetiskt. Får endast användas till vissa alkoholdrycker och till fiskrom.
E 124 Nykockin (röd) Azofärgämne. Framställs syntetiskt. Får användas till livsmedel som generellt får färgas samt till sylt, marmelad och gelé.
E 127 Erytrosin (röd) Azofärgämne. Framställs syntetiskt. Får användas till livsmedel som generellt får färgas.
E 129 Allurarött AC Framställs syntetiskt. Får användas till alla livsmedel som generellt får färgas.
E 131 Patentblått V Framställs syntetiskt. Får användas till alla livsmedel som generellt får färgas.
E 132 Indigotin, indigokarmin (blå) Framställs syntetiskt. Får användas till alla livsmedel som generellt får färgas.
E 133 Briljantblått FCF Framställs syntetiskt. Får användas till alla livsmedel som generellt får färgas.
E 140 Klorofyller, klorofylliner (grön) Naturligt färgämne. Framställs Klorofylliner genom extraktion av gröna blad, bl a gräs och luzern. Får användas till alla livsmedel som får färgas.
E 141 Klorofyllkopparkomplex Framställs från klorofyll. En del komplex, av det naturliga magnesiuminneKlorofyllinkopparhållet i klorofyllen har ersatts av komplex koppar, som gör färgämnet mera stabilt. Får användas till alla livsmedel som får färgas.
E 142 Grön S Framställs syntetiskt. Får användas till alla livsmedel som generellt får färgas.
E 150 a
E 150 b
E 150 c
E 150 d
Sockerkulör (brun)
Sockerkulör, kaustiksulfitprocessen
Sockerkulör, ammoniakprocessen
Sockerkulör, ammoniaksulfitprocessen
Framställs genom upphettning av socker. Olika ämnen kan tillsättas, t ex ammoniak eller ammoniumsalter (ammoniakprocessen), dessutom svaveldioxid eller sulfiter (ammoniaksulfitprocessen). De olika framställningsmetoderna ger ämnena olika egenskaper. Får användas till alla livsmedel som får färgas. Är de mest använda färgämnena i livsmedel.
E 151 Briljantsvart BN, svart PN Azofärgämne. Framställs syntetiskt. Får användas till livsmedel som generellt får färgas.
E 153 Vegetabiliskt kol, Carbo medicinalis Framställs ur olika växtråvaror genom förkolning. Får användas till alla livsmedel som får färgas.
E 154 Brun FK Azofärgämne. Framställs syntetiskt. Är godkänt för mycket be gränsad användning.
E 155 Brun HT Azofärgämne. Framställs syntetiskt. Får användas till livsmedel som generellt får färgas.
E 160 a Karotener, betakaroten (gul-orange) Förekommer naturligt i t ex mo rötter, gröna bladgrönsaker, to mater, aprikoser och nypon. Betakaroten kan extraheras ur dessa vegetabilier, men framställs oftast syntetiskt. Karotenerna är provitamin A, vilket innebär att de kan omvandlas till vitamin A i kroppen. Får användas till alla livsmedel som får färgas. Utbredd användning.
E 160 b Annattoextrakt, bixin, norbixin (gul-orange) Färgämnet extraheras ur den tropiska annattobuskens, Bixa orellana, frön. Det är karotenoiderna bixin och norbixin i extraktet som ger den gula färgen. Får an vändas till vissa ostar, margarin, desserter, snacks, vissa frukostcerealier, rökt fisk och likör.
E 160 c Paprikaoleoresin, kapsantin, kapsorubin(gul-orange) Framställs från paprika, Capsicum annuum, genom extraktio med olika lösningsmedel. Får användas till alla livsmedel som får färgas.
E 160 d Lycopen (gul) Framställs ur tomater. Får an vändas till alla livsmedel som generellt får färgas.
E 160 e Beta-apo-8'-karotenal (orange-röd) Framställs syntetiskt, men före kommer naturligt i bl a citrus frukter och spenat. Får användas till alla livsmedel som generellt får färgas.
E 160 f  Beta-apo-8'-karotensyraetylester(gul-orange) Framställs syntetiskt, men före kommer även naturligt. Får an vändas till alla livsmedel som generellt får färgas.
E 161 b Lutein (gul-orange) Framställs ur ätliga frukter och växter, gräs och Tagetes erecta. Det vanligast förekommande färgämnet i naturen. Får använ das till alla livsmedel som gene rellt får färgas.
E 161 g Kantaxantin (röd) Framställs syntetiskt, men före kommer naturligt i bl a kanta reller och vissa kräftdjur. Är god känt för mycket begränsad an vändning.
E 162 Rödbetsrött Extraheras ur rödbetor. Betanin heter ämnet som ger den röda färgen. Får användas till alla livsmedel som får färgas.
E 163 Antocyaner (röd-blå) Förekommer naturligt och extra heras från olika växtdelar, fram för allt druvskal och svarta vin bär. Finns dessutom i bl a jord gubbar och rädisor, körsbär, hal lon, tranbär och blåbär. Får an vändas till alla livsmedel som får färgas.
E 170 Kalciumkarbonat (vit) Förekommer naturligt i bl a kalksten och krita. Får användas till alla livsmedel som får färgas. Används även som surhetsregle rande medel.
E 171 Titandioxid (vit) Framställs ur titanhaltiga mineraler. Får användas till alla livs medel som får färgas.
E 172 Järnoxider och järnhydroxider (gul, rödbrun, svart) Framställs syntetiskt från järn, men förekommer naturligt i oli ka mineraler. Får användas till alla livsmedel som får färgas.
E 173 Aluminium Utvinns ur olika mineraler, främst bauxit. Får endast använ das till överdrag på sockerkon fektyrer avsedda för dekoration av bakelser och kakor.
E 174 Silver Utvinns ur olika mineraler. Får endast användas till överdrag på choklad och konfektyrer samt till likör.
E 175 Guld Finns i naturen. Får endast an vändas till överdrag på choklad och konfektyrer samt till likör.
E 180 Litolrubin BK (röd) Azofärgämne. Framställs syntetiskt. Godkänt endast till ätlig ostskorpa.

Konserveringsmedel

E 200
E 202
E 202
Sorbinsyra
Kaliumsorbat
Kalciumsorbat
Framställs syntetiskt. Förekommer naturligt i rönnbär. Effektivt mot jäst och mögelsvampar och vissa bakterier. Används i sura och svagt sura livsmedel. Sorbinsyrans salter kallas sorbater. Ämnena får användas till ost, margarin, majonnäs och dressing, läsk, saft, sylt, marmelad, gelé, torkad frukt, fruktoch grönsaksberedningar, kokta kräftoch blötdjur, konfektyrer, förpackat bröd, soppor, sallader, snacks, desserter m m.
E 210
E 211
E 212
E 213
Bensoesyra
Natriumbensoat
Kaliumbensoat
Kalciumbensoat
Framställs oftast syntetiskt, men förekommer även naturligt i bär, speciellt i lingon, tranbär och hjortron. Bensoesyrans salter kallas bensoater. Effektiva mot jästoch mögelsvampar och vissa bakterier och endast i sur miljö. Det mest använda ämnet i gruppen är natriumbensoat, som också används vid t ex syltkokning i hemmen. Får användas till t ex desserter, konfektyrer, kokta kräftoch blötdjur, soppor, majonnäs och dressing, sallader, läsk, saft och sylt, marmelad och gelé.
E 214
E 215
E 218
E 219
p-Hydroxibensoesyraetylester
p-Hydroxibensoesyraetylesternsnatrium
salt
p-Hydroxibensoesyrametylester
p-Hydroxibensoesyrametylesterns
natriumsalt
De s k parabenerna E 214, 215 218 och 219. Framställs syntetiskt från bensoesyra. Hämmar tillväxt av jästoch mögelsvampar. Får användas till konfektyrer, ytbehandling av torkade köttvaror och snacks.
E 220
E 221
E 222
E 223
E 224
E 226
E 227
E 228
Svaveldioxid
Natriumsulfit
Natriumvätesulfit
Natriumdisulfit
Kaliumdisulfit
Kalciumsulfit
Kalciumvätesulfit
Kaliumvätesulfit
Svaveldioxid, som bildas vid förbränning av svavel, ger i vattenlösning svasvavelsyrlighet, en syra vars salter kalllas sulfiter. Svaveldioxid och sulfiter har utbredd användning och är särskilt effektiva mot bakterier. Har även antioxidativ effekt. Används huvudsakligen i torkad frukt, olika fruktoch grönsaksberedningar, potatismospulver, fiskvaror, öl och vin.
E 231 Ortofenylfenol Framställs syntetiskt. E 232 är ett salt av E 231. Hämmar mögelväxt. Får endast användas till ytbehandling av citrusfrukter.
E 232 Natriumortofenylfenol
E 234 Nisin Bildas av bakterien Streptococcus lactis som förekommer naturligt i mjölk. Ämnet har antibiotisk effekt. Får t ex användas som konserveringsmedel mot vissa bakterier i lagrad ost och smältost.
E 235 Natamycin Bildas av en bakterie. Antibiotikum som används som konserveringsmedel. Verksamt mot jästoch mögelsvampar. Får endast användas till ytbehandling av hård, halvhård och halvmjuk ost och torkade korvar.
E 239 Hexametylentetramin Framställs syntetiskt. Hämmar bakterieväxt. Får endast användas till den italienska osten Provolone.
E 242 Dimetyldikarbonat Framställs syntetiskt. Får endast användas till läskedrycker, flytande tekoncentrat och alkoholfritt vin.
E 249
E 250
Kaliumnitrit
Natriumnitrit
Nitrit erhålls som biprodukt vid ren framställning av nitrat ur Chilesalpeter (natriumnitrat). Kan bildas av nitrat, som förekommer naturligt i bl a rotfrukter och grönsaker. Hämmar tillväxt av bl a bakterien Clostridium botulinum. Får endast användas i form av nitritsalt, d v s en blandning av nitrit och koksalt, till charkuterivaror.
E 251
E 252
Natriumnitrat
Kaliumnitrat
Förekommer naturligt i växter. Användsbl a som gödningsmedel (Chilesalpeter) och tas upp av t ex grönsaker, som ibland kan innehålla höga halter. Kan utgöra problem i framför allt grundvattentäkter i områden med intensivt jordbruk. Får användas endast till ost, saltade, icke värmebehandlade köttvaror och fiskvaror i marinad eller inläggning.
E 260
E 261
E 262
E 263
Ättiksyra
Kaliumacetat
Natriumacetat, natriumväteacetat
Kalciumacetat
Förekommer naturligt och kan framställas genom jäsning av alkohol (vin) eller produceras syntetiskt. Hämmar växt av många sjukdomsframkallande bakterier. Ättiksyrans salter kallas acetater. Användsom konserverings eller surhetsreglerande medel i många livsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 270 Mjölksyra En organisk syra som bildas när mjölksyrabakterier inverkar på mjölksocker. Syran är vanlig i naturen och bildas också naturligt i kroppen. Framställs genom jäsning av kolhydrater med mjölksyrabakterier eller syntetiskt. Mjölksyrans salter kallas laktater (se E 325–327). Mjölksyra och laktater har konserverande effekt, men används också till att reglera surhet och smak. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 280
E 281
E 282
E 283
Propionsyra
Natriumpropionat
Kalciumpropionat
Kaliumpropionat
Naturligt förekommande organisk syra. Bildas även i kroppen. Salterna kallas propionater. Framställs syntetiskt. Effektivt mot mögelsvamp och mot s k tråddragningsbakterier i bröd. Får endast användas till förpackat bröd, ytbehandling av ost och till snus.
E 284
E 285
Borsyra
Natriumtetraborat (borax)
Borsyra och natriumtetraborat (salt av borsyra) framställs ur borhaltiga mineraler. Får endast användas till störrom, d v s äkta kaviar.
E 290 Koldioxid Gas som bildas då kol förbränns. Koldioxid bildas också vid alla levande organismers ämnesomsättning. Framställs naturligt eller syntetiskt. Koldioxid löst i vatten bildar kolsyra. Kolsyrans salter kallas karbonater (se E 500–504). Koldioxid används mest för att ge bubblor i kolsyrade drycker. Om ett livsmedel förpackas i lufttät förpackning och luften ersätts med koldioxid hämmas tillväxten av vissa bakterier. Koldioxiden verkar då närmast som ett konserveringsmedel som försvinner när förpackningen öppnas. Koldioxid får användas till alla livsmedel.
E 296 Äppelsyra Vanligt förekommande syra i naturen, t ex i äpplen. Kan framställas syntetiskt. Äppelsyrans salter kallas malater (se E 350–352). Äppelsyra får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 297 Fumarsyra Naturligt förekommande. Kan framställas syntetiskt. Har surgörande och konserverande effekt. Får användas till konfektyrer, desserter, kakdekorationer, pulver för beredning av dryck och vin.
E 1105 Lysozym Enzym som framställs ur ägg. Får endast användas som konserveringsmedel till mognadslagrad ost.

Antioxidationsmedel

E 300
E 301
E 302
Askorbinsyra
Natriumaskorbat
Kalciumaskorbat
Askorbinsyra finns naturligt i de flesta färska frukter och grönsaker – mest i mogen paprika, svarta vinbär, kiwi och citrusfrukter. Framställs oftast syntetiskt. Salter av askorbinsyra kallas askorbater. Förutom som antioxidationsmedel kan ämnena användas som näringsämne (vitamin C), surhetsreglerande medel, mjölbehandlingsmedel (bara E 300), medverka till att stabilisera den röda färgen hos kött samt att skydda mot bildningen av nitrosaminer (se nitriter E 249–251). Askorbinsyra och askorbater får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 304 Askorbylpalmitat, askorbylstearat Framställs från Laskorbinsyra och palmitinsyra eller stearinsyra (vanliga beståndsdelar i fett, se E 471 och E 570). Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning, till avvänjningskost med fett för barn, helt eller delvis torkad mjölk, icke emulgerade oljor och till fetter av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung.
E 306 Tokoferolrika extrakt Förekommer naturligt. Vitamin E. Framställs genom vakuumdestillation av ätliga vegetabiliska oljeprodukter. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser, men används uteslutande till feta produkter. Får även användas till modersmjölksersättning och kosttillskott.
E 307
E 308
E 309
Alfa-tokoferol
Gamma-tokoferol
Delta-tokoferol
Vitamin E. Framställs syntetiskt. Är identiska med de naturligt förekommande tokoferolerna. Får användas påsamma sätt som E 306.
E 310
E 311
E 312
Propylgallat
Oktylgallat
Dodecylgallat
Framställs syntetiskt. Gallaterna får tillsammans med BHA (E 320) användas till animaliskt och vegetabibliskt fett (ej olivolja) avsett för yrkesmässig framställning av värmebehandlade livsmedel och till stekning. Följaktligen finns de också i livsmedel som framställs av sådana fetter. Får också användas till potatismospulver, tuggummi, förkokta spannmålsprodukter, kakmix, torkade köttprodukter, soppulver, smakpreparat, såser och dressingar, kosttillskott och vissa snacks.
E 315
E 316
Isoaskorbinsyra
Natriumisoaskorbat
Framställs syntetiskt. Isoaskorbinsyra liknar askorbinsyra (E 300) men är, i motsats till askorbinsyra, inget vitamin. Isoaskorbinsyrans salter kallas isoaskorbater. Får användas till hel och kylkonserver av kött och fisk samt till fryst fisk med rött skinn.
E 319 Tertiär butylhydrokinon (TBHQ) Framställs syntetiskt. Får användas till i stort sett samma livsmedel som gallaterna (E310312) samt till snus och tuggtobak.
E 320 Butylhydroxianisol (BHA) Framställs syntetiskt. Får tillsammans med gallater användas till samma livsmedel som nämnts vid gallaterna, E 310–312.
E 321 Butylhydroxitoluen (BHT) Framställs syntetiskt. Får användas till animaliskt och vegetabiliskt fett (ej olivolja) för yrkesmässig tillverkning av värmebehandlade livsmedel och till stekning. Följaktligen finns det i livsmedel som tillverkas av sådana fetter. Får dessutom användas till tuggummi och kosttillskott.
E 322 Lecitin Förekommer naturligt i alla celler, rikligt i bl a äggula. Utvinns främst ur sojabönor. Kan, förutom som antioxidationsmedel, också användas som emulgeringsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 325
E 326
E 327
Natriumlaktat
Kaliumlaktat
Kalciumlaktat
Salter av mjölksyra, E 270. Förekommer naturligt i kroppens ämnesomsättning samt i syrade mjölkprodukter och frukt. Bildas vid mjölksyrajäsning av mjölk och grönsaker. Surhetsreglerande ämnen, som även förstärker antioxidanters verkan mot härskning och brunfärgning. Får, liksom mjölksyran, användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 330
E 331
E 332
E 333
Citronsyra
Natriumcitrater
Kaliumcitrater
Kalciumcitrater
Förekommer naturligt i många födoämnen, bl a citrusfrukter. Framställs biotekniskt genom att t ex melass eller glukos jäses med hjälp av mögelsvampar. Citronsyrans salter kallas citrater och framställs från syran. Surhetsreglerande medel, som även förstärker antioxidanters verkan genom att binda metaller, t ex järn och koppar, som kan påskynda härskning och brunfärgning. En ny förening, triammoniumcitrat, har fått nummer E 380, eftersom nästkommande nummer efter E 333 redan var upptaget. Ämnena får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 334
E 335
E 336
E 337
L-Vinsyra
Natriumtartrater
Kaliumtartrater
Natriumkaliumtartrat
Förekommer naturligt i många frukter, bl a vindruvor. Framställs som biprodukt inom vinindustrin. Den naturliga formen heter Lvinsyra. Den syntetiskt framställda heter DLvinsyra och får inte användas i livsmedel. Används som surhetsreglerande medel och i bakpulver tillsammans med natriumbikarbonat (E 500). Förstärker antioxidanters verkan att hindra härskning av oljor och brunfärgning av skalade frukter och grönsaker. Salterna av vinsyra kallas tartrater. En ny förening, kalciumLtartrat, har fått nummer E 354, eftersom nästkommande nummer i listan redan var upptaget. Ämnena får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 338
E 339
E 340
E 341
E 343
Fosforsyra
Natriumfosfater
Kaliumfosfater
Kalciumfosfater
Magnesiumfosfater
Framställs ur naturligt förekommande mineraler. Salterna kallas fosfater. De ingår i kroppens normala ämnesomsättning och finns bl a i skelettet (kalciumfosfat). Fosfaterna används på flera sätt. I koladrycker ger fosforsyra syrlig smak och har samtidigt konserverande effekt. Den används också som surhetsreglerande medel vid ostframställning (ystning). Kalciumfosfat används som antiklumpningsmedel i pulver. Kaliumoch natriumfosfat används som bakpulver. Fosfaterna kan också binda metaller och förstärker på så sätt antioxidanters verkan. Fosforsyra och fosfater får tillsammans med polyfosfaterna (E 450–452) användas i en lång rad livsmedel, t ex en del ostar, glass, desserter, kakor, soppor och såser, frukostflingor, köttoch fiskprodukter, djupfryst fisk och många fler. Fosforsyra får också användas till modersmjölksersättning och, liksom fosfaterna, till avvänjningskost.
E 350
E 351
E 352
Natriummalater
Kaliummalat
Kalciummalater
Salter av äppelsyran, E 296, som framställs syntetiskt. Surhetsreglerande medel, men kan också förstärka antioxidanters verkan mot härskning av oljor och brunfärgning av frukt. Får användastill alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 353 Metavinsyra Framställs ur vinsyra. Används vid vinframställning för att förhindra bildning av vinsten. Får endast användas till vin.
E 354 Kalcium-L-tartrat Salt av vinsyra. Se E 334–337.
E 355
E 356
E 357
Adipinsyra
Natriumadipat
Kaliumadipat
Förekommer naturligt. Framställs syntetiskt. Används mest som surhetsreglerande medel, men har också en viss förstärkande effekt på antioxidanter. Får endast användas till kakfyllningar och kakdekorationer, pulver till desserter, geléaktiga desserter och desserter med fruktsmak.
E 363 Bärnstensyra Syra som förekommer naturligt i bl a broccoli, rabarber, sparris och ost. Används som surhetsreglerande medel, men påverkar också smaken. Får endast användas till desserter, soppor, buljong och till pulver för hemmaframställning av läsk.
E 380 Triammoniumcitrat Salt av citronsyra. Se E 330–333.
E 385 Kalciumdinatrium-EDTA Framställs syntetiskt. Kan binda metaller, t ex järn och koppar, som annars skulle påskynda nedbrytning. Får användas till konserverade ärtor, bönor, svamp, kronärtskockor och vissa fiskvaror samt till såser och frysta kräftdjur.
E 392 Extrakt av rosmarin Förhindrar svartfärgning av räkor och kräftdjur. Får endast användas till färska, frysta och djupfrysta kräftdjur.

Sötningsmedel

E 420 Sorbitol, sorbitolsirap Sockeralkohol. Vanligt förekommande i naturen i t ex äpplen, päron, plommon, körsbär och rönnbär. Framställs syntetiskt ur stärkelse. Sorbitol är inte energifritt. Har laxerande effekt vid hög konsumtion. Konsistens och sötningsmedel. Som konsistensmedel får det användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser, utom till drycker. Som konsistensmedel blir aldrig mängderna så höga att de blir laxerande. Som sötningsmedel får sorbitol användas bl a till sockerfri eller energireducerad dessert, glass, sylt och marmelad, konditorivaror och frukostflingor. Får också användas till såser, senap och produkter för viktkontroll. Om det är mer än 10 % sockeralkoholer i en produkt ska den särskilt märkas med uppgiften att överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan.
E 421 Mannitol Sockeralkohol. Förekommer naturligt i bl a mannaasken, Fraxinus ornus, selleri, svamp och oliver. Framställs ur de naturliga sockerarterna mannos, fruktos eller glukos. Konsistens och sötningsmedel. Får användas på samma sätt som sorbitol. Om det är mer än 10 % sockeralkoholer i en produkt ska den märkas med uppgiften att överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan.
E 950 Acesulfamkalium, acesulfam-K Syntetiskt. Icke energigivande. Cirka 130200 gånger sötare än vanligt socker. Får användas till en lång rad produkter, t ex desserter, glass, konfektyrer, vissa konditorivaror, frukt och grönsaksberedningar, frukostflingor med högt fiberinnehåll, sylt, marmelad, gelé, vissa soppor, såser, s k alkoläsk samt spritdrycker med låg alkoholhalt. Får även användas som smakförstärkare i tugggummi.
E 951 Aspartam Syntetiskt framställt av aminosyrorna asparaginsyra och fenylalanin. Livsmedel som innehåller aspartam ska märkamed uppgiften ”innehåller en fenylalaninkälla”. Fenylalanin är en byggsten i proteiner. Personer som har den medfödda sjukdomen fenylketonuri (PKU) kan inte bryta ner fenylalanin och behöver därför kunna undvika livsmedel där aspartam ingår. Icke energigivande.Är ca 200 gånger sötare än vanligt socker. Tål ej upphettning. Får användas tillsamma typer av livsmedel som acesulfamkalium (E 950).
E 952 Cyklaminsyra, cyklamater Syntetiskt. Icke energigivande. Är ca 30 gånger sötare än vanligt socker. Får användas till en lång rad produkter, t ex drycker, desserter, lättsockrad sylt och kosttillskott. Samlingsnamnet är cyklamat.
E 953 Isomalt Sockeralkoholblandning som tillverkas ur den naturliga sockerarten sackaros. Både sötningsmedel och konsistensmedel. Är ungefär hälften så sött som vanligt socker. Som konsistensmedel får ämnet användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning, utom till drycker. Som sötningsmedel får det användas till t ex sockerfria desserter, glass, sylt, marmelad, gelé,konfektyrer, frukostflingor, konditorivaror och såser. Om det är mer än 10 % sockeralkoholer i en produkt ska den märkas med uppgiften att överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan.
E 954 Sackarin, sackarinater Syntetiska. Icke energigivande. Är ca 400 gånger sötare än vanligt socker. Godkända till en lång rad livsmedel, t ex läsk, desserter, glass, konfektyrer, frukt och grönsaksberedningar, sylt, marmelad, gelé och såser.
E 955 Sukralos Syntetiskt. Modifierat socker (sackarosom innehåller klor. Är 500–600 gångsötare än vanligt socker. Icke energigivande. Stabilt vid hög temperatur ochkan därför användas i matlagning ochbakning. Får användas till en rad livsmedel t ex läsk, desserter, konfektyrer,glass, sylt, såser och kosttillskott.
E 957 Taumatin Ett protein som utvinns ur växten Thaumatococcus daniellii. Smakförstärkare och sötningsmedel. Är 2 000–3 000 gånger sötare än socker. Får användas till glass, drycker, konfektyrer, dessertetuggummi och kosttillskott med vitaminer eller mineraler. Får även användas som smakförstärkare till ett fåtal livsmedel.
E 959 Neohesperidindihydrochalcon, neohesperidin DC Framställs ur citrusfrukter. Är ca 3 000 gånger sötare än socker. Får användasi en lång rad livsmedel, t ex läsk, desseter, glass, konfektyrer, vissa konditorivaror, frukt och grönsaksberedningar,frukostflingor med högt fiberinnehåll, sylt, marmelad, gelé, vissa soppor, kosttillskott av vitaminer eller mineraler, såser, vissa snacks, s k alkoläsk samt spritdrycker med låg alkoholhalt. Får även användas som smakförstärkare tiett fåtal livsmedel.
E 961 Neotam Neotam är ett syntetiskt sötningsmedel. Dess uppbyggnad bygger på aspartamets och är beroende på koncentration mellan 7000 och 13,000 gånger sötare än socker, cirka 40 gånger sötare än aspartam och kan även agera smakförstärkande. Det är i nuläget det mest potenta sötningsmedlet på världsmarknaden. Till skillnad från aspartam är neotam ofarligt för PKU-patienter då substansen ej omvandlas till fenylalanin i kroppen.
E 962 Salt av aspartam och acesulfam Sammansatt av aspartam och acesulfamkalium (E 950). Kalium är dock borttaget. Får användas i samma produkter som aspartam och acesulfam kalium.
E 965 Maltitol, maltitolsirap Sockeralkohol som framställs ur den naturliga sockerarten maltos. Både söt ningsmedel och konsistensmedel. Är ungefär lika söta som vanligt socker. För annan användning än som sötningsmedel får ämnena användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning, utom till drycker. Som sötningsmedel får de användas till t ex desserter, glass, sylt, marmelad, gelé,konfektyrer, frukostflingor, konditorivaror och såser. Om det är mer än 10 % sockeralkoholer i en produkt ska den märkas med uppgiften att överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan.
E 966 Laktitol Sockeralkohol. Framställs ur den natuliga sockerarten laktos. Är mindre än hälften så sött som vanligt socker. Får användas som maltitol. Om det är merän 10 % sockeralkoholer i en produktska den märkas med uppgiften att övedriven konsumtion kan ha laxerande verkan.
E 967 Xylitol Även kallat björksocker. Sockeralkohol som framställs ur sockerarten xylos. Är ungefär lika sött som vanligt socker. Får användas till samma typer av livsmedel som maltitol. Om det är mer än 10 % sockeralkoholer i en produkt ska den märkas med uppgiften att överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan.
E 968 Erytritol Sockeralkohol som framställs av glukossirap genom jäsning. Används även som smakförstärkare, bärare av tillsatser, fuktighetsbevarande medel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel, fyllnadsmedel och komplexbildare. Som sötningsmedel får det användas i samma livsmedel som andra sockeralkoholer. För annan användning får erytritol användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser, utom drycker. Om det är mer än 10 % sockeralkoholer i en produkt ska den märkas med uppgiften att överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan.

Övriga tillsatser

E 400
E 401
E 402
E 403
E 404
Alginsyra
Natriumalginat
Kaliumalginat
Ammoniumalginat
Kalciumalginat
Framställs ur algin, som framställs ur brunalger. Alginsyrans salter kallas alginater. Förtjocknings-, stabiliserings- och geleringsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning. Får inte användas till gelégodis i minibägare.
E 405 1,2-Propylenglykolalginat Framställs ur alginsyra och propan-1,2-diol (propylenglykol). Används för att stabilisera skummet i öl och som emulgeringsmedel. Får bl a användas till margarin, majonnäs och dressingar, glass, desserter, konfektyrprodukter av socker, tuggummi, läsk, öl, bantningsprodukter, kosttillskott, snacks och vissa likörer.
E 406 Agar Framställs ur vissa rödalger (Rhodophy-ceae). Förtjocknings- och stabiliseringsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning. Får inte användas till gelégodis i minibägare.
E 407 Karragenan Framställs ur en särskild art rödalg ur gruppen Rhodophyceae. Stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning. Får inte användas till gelégodis i minibägare.
E 407 a Bearbetad Euchemaalg Framställs ur en alg som heter Eucheuma. Är inte lika bearbetad som E 407, men får användas på samma sätt. Får inte användas till gelégodis i minibägare.
E 410 Fruktkärnmjöl Framställs ur Johannesbrödträdets (Ceratonia siliqua) frön. Trädet hör till familjen ärt-/baljväxter. Kallas också Johannesbrödkärnmjöl. Stabiliserings- och förtjockningsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning, utom till framställning av torkade livsmedel somär avsedda att tillsättas vatten direkt vid förtäring. Får också användas till tillskottsnäring och avvänjningskost föbarn. Får inte användas till gelégodisi minibägare.
E 412 Guarkärnmjöl Framställs ur guarväxtens (Cyamopsis tetragonolobus) frön. Växten hör till familjen ärt-/baljväxter. Stabiliserings- och förtjockningsmedel. Får användas i alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning, utom till framställning av torkade livsmedel som är avsedda att tillsättas vatten direktvid förtäring. Får också användas till tillskottsnäringar och avvänjningskost för barn. Får inte användas till gelégodis i minibägare.
E 413 Dragant/tragakant Utvinns, på ungefär samma sätt som naturgummi, ur busken Astragalus gummifer eller andra astragalusväxter. Astragalusväxterna hör till familjen ärt-/baljväxter. Stabiliserings- och förtjockningsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning. Får inte användas till gelégodis i minibägare.
E 414 Gummi arabicum, akaciagummi Även kallat arabiskt gummi. Den torkade mjölksaften från trädet Acacia senegal, som hör till familjen ärt-/baljväxter. Förtjocknings- och stabiliseringsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning samt till avvänjningskost för barn. Får inte användas till gelégodis i minibägare.
E 415 Xantangummi Framställs av socker genom en bakteriell jäsningsprocess. Förtjocknings- och stabiliseringsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning, utom till framställning av torkade livsmedel som är avsedda att tillsättas vatten direkt vid förtäring. Får också användas till avvänjningskost för barn. Får inte användas till gelégodis i minibägare.
E 416 Karayagummi Utvinns ur trädet Sterculia urens, som finns i det tropiska Asien. Stabiliseringsmedel. Får användas till desserter, tugggummi, såser, snacks, kakfyllningar och kakdekorationer samt kosttillskott.
E 417 Taragummi Utvinns ur växten Caesalpinea spinosa som hör till familjen ärt-/baljväxter. Förtjocknings- och stabiliseringsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning, utom till framställning av torkade livsmedel som är avsedda att tillsättas vatten direkt vid förtäring. Får inte användas till gelégodis i minibägare.
E 418 Gellangummi Framställs av socker genom en bakteriell jäsningsprocess. Förtjocknings- och stabiliseringsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning. Får inte användas till gelégodis i minibägare.
E 422 Glycerol Förekommer naturligt, bl a kemiskt bundet i fett, varur det renframställs. Fettet kan komma från såväl växter som djur, t ex gris. Kan också framställas syntetiskt. Stabiliserings- och konsistensmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 425 Konjakgummi, konjakglukomannan Konjakgummi och konjakglukomannan erhålls ur konjaksmjöl. Konjaksmjöl är den orenade råvaran från roten av perennen Amorphophallus konjac. Stabiliserings- och förtjockningsmedel. Fårbl a användas i glass, beredda frukter och grönsaker, bageriprodukter, kött- och fiskprodukter. Får inte användas i gelégodis i minibägare.
E 426 Sojabönshemicellulosa Framställs av soja. Stabiliseringsmedel. Innehåller upp till 14 % protein. Får användas i t ex kosttillskott, emulgerade såser och vissa produkter avsedda för detaljhandelsförsäljning som drycker baserade på mejeriprodukter, färdigförpackade finare bakverk och konsumtionsfärdigt ris. Får inte användas i gelégodis i minibägare.
E 427 Cassiagummi Fungerar som gelerings- och förtjockningsmedel (det finns inte tillräckligt med toxikologiska uppgifter om cassiagummi för att fastställa ett ADI, accepterat dagligt intag).
E 431 Polyoxietylen(40)stearat Framställs syntetiskt genom reaktion mellan etylenoxid och stearinsyra. Eftersom fett ingår kan man inte utesluta att detta kommer från djur, t ex gris. Stabiliserings- och emulgeringsmedel. Får bara användas till vin.
E 432
E 433
E 434
E 435
E 436
Polyoxietylensorbitanmonolaurat
Polyoxietylensorbitanmonooleat
Polyoxietylensorbitanmonopalmitat
Polyoxietylensorbitanmonostearat
Polyoxietylensorbitantristearat
Ämnena framställs syntetiskt genom reaktion mellan sorbitol (E 420), fettsyror (E 570) och etylenoxid. Eftersomfett ingår kan man inte utesluta att deta kommer från djur, t ex gris. Stabiliserings- och emulgeringsmedel. Får användas till glass, konfektyrer, tuggummsoppor, såser, dietmat, konditorivarordesserter samt mjölk- och gräddliknande produkter.
E 440 Pektiner Förekommer naturligt i form av pektin i t ex apelsin- och citronskal, varur det extraheras. Extraktet koncentreras och torkas. Amiderat pektin är kemiskt behandlat pektin. Förtjockningsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning samt till syrade tillskottsnäringar och avvänjningskost för barn. Får inte användas i gelégodis i minibägare.
E 442 Ammoniumfosfatider Framställs av rapsolja och fosforföreningar. Stabiliserings- och emulgeringsmedel. Får användas till choklad- och kakaoprodukter.
E 444 Sackarosacetatisobutyrat Framställs syntetiskt av vanligt socker. Får endast användas som stabiliseringsmedel till oklara (opaliserande) läskedrycker.
E 445 Glycerolestrar av trähartser Framställs syntetiskt av harts från barrträd och glycerol. Glycerolet kan vara framställt ur fett från djur, t ex gris. Får endast användas som stabiliseringsmedel till oklara (opaliserande) läskedrycker.
E 450

E 451
E 452
Natrium-, kalium- och kalciumdifosfater
Natrium- och kaliumtrifosfater
Natrium-, kalium- och kalciumpolyfosfater, natriumkalciumpolyfosfat
Framställs ur fosforsyra. Ämnena används som stabiliseringsmedel, för att förbättra konsistensen och för att binda vatten. Difosfaterna används också som bakpulver. Di-, tri- och polyfosfaterna får, tillsammans med fosforsyra och fosfater (E 338–341), användas i en lång rad livsmedel, t ex vissa ostar, glass, desserter, kakor, soppor och såser, frukostflingor, kött- och fiskprodukter och djupfryst fisk.
E 459 Betacyklodextrin Framställs av delvis hydrolyserad stärkelse med hjälp av ett enzym från t ex bakterien Bacillus circulans. Får användas till livsmedel i tablettform, inkapslade aromer i smaksatt te m m.
E 460

E 461
E 462
E 463
E 464
E 465
E 466


E 468

E 469
Mikrokristallinisk cellulosa, cellulosapulver
Metylcellulosa
Etylcellulosa
Hydroxipropylcellulosa
Hydroxipropylmetylcellulosa
Metyletylcellulosa
Karboximetylcellulosa, cellulosagummi, natriumkarboximetylcellulosa
Tvärbunden natriumkarboximetylcellulosa
Enzymatiskt hydrolyserad karboximetylcellulosa,enzymatiskt hydrolyserad cellulosagummi
Cellulosa förekommer i cellväggarna hos växter. Ren cellulosa är ett vitt ämne med fiberkaraktär som kan absorbera vatten. Kemiskt är det en kolhydrat uppbyggd av sockerarten glukos. Mikrokristallinisk cellulosa framställs från cellulosa eller bomull som behandlats med syra. De övriga ämnena kallas cellulosaderivat och framställs ur cellulosa i kemiska processer. Förtjocknings- och stabiliseringsmedel. E 468 får endast användas till kosttillskott och som bärare till sötningsmedel. Övriga får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 470 a

E 470 b
Natrium-, kalium- och kalciumsalter av fettsyror
Magnesiumsalter av fettsyror
Salter av fettsyror. Kan vara gjorda av fetter från djur, t ex gris. Stabiliserings- och emulgeringsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 471 Mono- och diglycerider av fettsyror Framställs av ätbara fetter och oljor eller av glycerol och fettsyror. De fetter som används kan komma från djur, t ex gris. Emulgeringsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 472 a

E 472 b


E 472 c


E 472 d

E 472 e


E 472 f
Mono- och diglyceriders ättiksyraestrar

Mono- och diglyceriders mjölksyraestrar

Mono- och diglyceriders citronsyraestrar

Mono- och diglyceriders vinsyraestrar

Mono- och diglyceriders mono- och diacetylvinsyraestrar

Blandade ättik- och vinsyraestrar av mono- och diglycerider
Framställs av mono- och diglycerider och ättiksyra, mjölksyra, citronsyra eller vinsyra. Fettet som använts för framställning av mono- och diglycerider kan komma från djur, t ex gris. Emulgerings- och stabiliseringsmedel. Får användas i alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning. E 472 a–c får också användas i barnmat baserad på spannmål.
E 473
E 474
Sackarosestrar av fettsyror
Sackarosestrar i blandning med mono- och diglycerider av fettsyror
Framställs syntetiskt genom att man förenar socker med fettsyror. Fettsyrorna kan komma från djur, t ex gris. Används som emulgatorer, men förhindrar också att proteiner koagulerar vid uppvärmning eller frysning. Får användas till bl a värmebehandlade köttprodukter, glass, konfektyrer, tuggummi, desserter, fettemulsioner avsedda för bakning, kakor, soppor, icke alkoholhaltiga drycker baserade på anis, kokos, mandel eller mjölkprodukter, alkoholdrycker (utom vin) och pulver till varma drycker. Framställs syntetiskt av glycerol och fettsyror från ätliga fetter. Fetterna kan komma från djur, t ex gris. Emulgerings- och stabiliseringsmedel. Får t ex användas till konditorivaror, vissa frukostflingor, konfektyrer, tuggummi, desserter, fettemulsioner, bantningsprodukter och gräddersättningsmedel.
E 475 Polyglycerolestrar av fettsyror Framställs syntetiskt av glycerol och fettsyror från ätliga fetter. Fetterna kan komma från djur, t ex gris. Emulgeringoch stabiliseringsmedel. Får t ex användas till konditorivaror, vissa frukostflingor, konfektyrer, tuggummi, dessert, fettemulsioner, bantningsprodukter och gräddersättningsmedel.
E 476 Polyglycerolpolyricinoleat Framställs syntetiskt av ricinolja och glycerol. Glycerol kan komma från fetfrån djur, t ex gris. Emulgeringsmedel.Får endast användas till choklad, konfektyrprodukter baserade på kakao, vissa fettemulsioner och dressingar.
E 477 1,2-Propylenglykolestrar av fettsyror Framställs syntetiskt av propan-1,2-diol (propylenglykol) och fettsyror från ätliga fetter. Fetterna kan komma från djur, t ex gris. Emulgeringsmedel. Får användas till desserter, fettemulsioner avsedda för bakning, konditorivaror, konfektyrer, mjölk- och gräddersättningsmedel och bantningsprodukter.
E 479 b Termiskt oxiderad sojabönsolja i reaktion med mono- och diglycerider av fettsyror Framställs syntetiskt av sojabönsolja och glycerider. Glyceriderna kan komma från fett från djur, t ex gris. Får endast användas till fettemulsioner för stekning.
E 481
E 482
Natriumstearoyl-2-laktylat
Kalciumstearoyl-2-laktylat
Framställs syntetiskt av mjölksyra och stearinsyra. Stearinsyran kan eventuellt komma från fett från djur, t ex gris. Emulgeringsmedel och stabiliseringsmedel. Får användas bl a till desserter, konfektyrer, tuggummi, snabbris, frukostflingor, matbröd, konditorivaror, konserverade tärnade eller malda köttprodukter, bantningsprodukter, vissa spritdrycker och snacks.
E 483 Stearyltartrat Framställs syntetiskt av stearinsyra och vinsyra. Stearinsyra kan eventuellt komma från fett från djur, t ex gris. Ämnet har bakfrämjande egenskaper. Får endast användas till bröd, konditorivaror och desserter.
E 491
E 492
E 493
E 494
E 495
Sorbitanmonostearat
Sorbitantristearat
Sorbitanmonolaurat Sorbitanmonooleat Sorbitanmonopalmitat
Framställs syntetiskt av sorbitol och stearinsyra, oljesyra, palmitinsyra respektive laurinsyra. Fettsyrorna kan komma från fett från djur, t ex gris. Stabiliserings- och emulgeringsmedel. Får användas till t ex desserter, fettemulsioner, glass, konfektyrer, tuggummi, konditorivaror, emulgerade såser, jäst, bantningsprodukter, kosttillskott samt te- och örttekoncentrat.
E 500 Natriumkarbonater Natriumsalter av kolsyra. Kallas också soda. Finns naturligt, men kan framställas syntetiskt ur koksalt och koldioxid. Surhetsreglerande medel. Natriumvätekarbonat ingår i de flesta bakpulver. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning samt som bakpulver till avvänjningskost för barn.
E 501 Kaliumkarbonater Kaliumsalter av kolsyra. Förekommer naturligt i växtaska, men framställs oftast syntetiskt. Surhetsreglerande medel och som bakpulver. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning samt som bakpulver till avvänjningskost för barn.
E 503 Ammoniumkarbonater Salter av ammoniak och koldioxid. Framställdes förr av bl a hjorthorn (därav namnet hjorthornssalt), numersyntetiskt. Bakpulver. Får användas tialla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning samt till avvänjningskost för barn.
E 504 Magnesiumkarbonater Naturligt förekommande mineral (magnesit). Förekommer även tillsammans med kalciumkarbonat i mineralet dolomit. Surhetsreglerande och klumpförebyggande medel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla livsmedelstillsatser utan mängdbegränsning.
E 507 Saltsyra Förekommer naturligt i bl a magsäcken. Framställs syntetiskt. Salterna heter klorider. Används i utspädd form som syra och surhetsreglerande medel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning samt till avvänjningskost för barn.
E 508 Kaliumklorid Saltsyrans kaliumsalt. Förekommer naturligt som mineral. Används som ersättning för vanligt koksalt (natriumklorid). Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 509 Kalciumklorid Saltsyrans kalciumsalt. Förekommer nturligt. Används, förutom i natriumreducerat salt, för att påverka smak ochkonsistens. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utanmängdbegränsning.
E 511 Magnesiumklorid Saltsyrans magnesiumsalt. Får användatill alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 512 Tennklorid Saltsyrans tennsalt. Får endast användassom färgstabilisator till konserverad sparris.
E 513 Svavelsyra Förekommer naturligt i form av dess salter (sulfater). Framställs syntetiskt. Syra och surhetsreglerande medel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 514 Natriumsulfater Natriumsalter av svavelsyra. Finns naturligt i bl a mineralvatten och havsvatten. Framställs syntetiskt. Får användastill alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 515 Kaliumsulfater Kaliumsalter av svavelsyra. Framställs ur mineralet kainit eller syntetiskt. Används som surhetsreglerande medel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 516 Kalciumsulfat Kalciumsalt av svavelsyra. Gips. Förekommer naturligt. Används som surhetsreglerande medel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 517 Ammoniumsulfat Salt av ammoniak och svavelsyra. Får endast användas som bärare för livsmedelstillsatser.
E 520
E 521
E 522
E 523
Aluminiumsulfat
Aluminiumnatriumsulfat
Aluminiumkaliumsulfat
Aluminiumammoniumsulfat
Aluminium är en av de mest förekommande mineralerna i jordskorpan. Dess sulfater framställs av olika aluminiumkällor och svavelsyra. Får endast användas som stabiliseringsmedel för äggvita och för kanderade frukter och grönsaker.
E 524 Natriumhydroxid Kaustiksoda. Stark bas. Framställs syntetiskt. Används utspädd som surhetsreglerande medel. Får användas till allalivsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning samt till avvänjningskost för barn.
E 525 Kaliumhydroxid Stark bas. Framställs syntetiskt. Surhetsreglerande medel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning samt till avvänjningskost för barn.
E 526 Kalciumhydroxid Släckt kalk. Basisk förening. Framställs genom att vatten tillsätts till kalciumoxid (E 529). Surhetsreglerande medel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning samt till avvänjningskost för barn.
E 527 Ammoniumhydroxid Bas. Framställs genom upplösning av ammoniak i vatten. Surhetsreglerande medel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 528 Magnesiumhydroxid Bas. Finns som mineralet brucit i naturen, men framställs också syntetiskt. Används främst för justering av mineralinnehållet i t ex mineralvatten. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 529 Kalciumoxid Bas. Framställs av kalk. Används främsför att justera kvaliteten på vatten för framställning av öl. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 530 Magnesiumoxid Bas. Framställs syntetiskt, men förekommer även naturligt. Surhetsreglerande medel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 535
E 536
E 538
Natriumferrocyanid
Kaliumferrocyanid
Kalciumferrocyanid
Framställs syntetiskt. Klumpförebyggande medel. Får endast användas till salt.
E 541 Natriumaluminiumfosfat, surt Framställs syntetiskt. Bakpulver. Får endast användas till scones, sockerkaka och rulltårta.
E 551 Kiseldioxid Vanligt förekommande i naturen. Klumpförebyggande och stabiliseringsmedel. Får användas till t ex livsmedeli pulver och tablettform, skivad ost, ris, ytbehandling av korv samt torra spannmålsprodukter för barn.
E 552 Kalciumsilikat Kiselsyrans kalciumsalt. Förekommer naturligt som mineral. Kan framställas syntetiskt. Klumpförebyggande och stabiliseringsmedel. Får användas till livsmedel i pulver och tablettform, skivad ost, ris och ytbehandling av korv.
E 553 a Magnesiumsilikater Magnesiumsalter av kiselsyra. Förekommer naturligt. Klumpförebyggande ochstabiliseringsmedel. Får användas somkalciumsilikat (E 552).
E 553 b Talk Förekommer naturligt. Klumpförebyggande medel och ytbehandlingsmedel.Får användas som kalciumsilikat.
E 554
E 555
E 556
Natriumaluminiumsilikat
Kaliumaluminiumsilikat
Kalciumaluminiumsilikat
Salter av kiselsyra. Förekommer naturligt. Klumpförebyggande och stabiliseringsmedel. Får användas som kalciumsilikat.
E 558 Bentonit Mineral av vulkaniskt ursprung. Får endast användas som bärare för färgämnen och till klarning av vin.
E 559 Aluminiumsilikat Kiselsyrans aluminiumsalt. Förekommer naturligt. Klumpförebyggande medel. Får användas som kalciumsilikat.
E 570 Fettsyror Fett är en förening av glycerol och olika syror som kallas fettsyror. De vanligaste fettsyrorna är stearinsyra, palmitinsyra, oljesyra och myristinsyra. Fettsyrorna kan vara framställda av fett från djur, t ex gris. Klumpförebyggande och stabiliseringsmedel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 574
E 575
E 576
E 577
E 578
Glukonsyra
Glukonsyrans deltalakton
Natriumglukonat
Kaliumglukonat
Kalciumglukonat
Glukonsyra bildas när kroppen förbränner glukos (druvsocker). Glukonsyrans deltalakton bildas i kroppens s k glukonsyracykel. De övriga ämnena är salter av glukonsyra. Tillsatserna framställs genom oxidering av glukos. Används som bakpulver, surhetsreglerande medel och färgstabilisatorer i köttvaror. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning. Glukonsyrans deltalakton får också användas till kex och skorpor för småbarn.
E 579
E 585
Ferroglukonat
Ferrolaktat
Järnsalter framställda av glukonsyra eller mjölksyra. Får endast användas för att färga oliver svarta.
E 586 4-Hexylresorcinol Se under Antioxidationsmedel.
E 620
E 621
E 622
E 623
E 624
E 625
Glutaminsyra
Mononatriumglutamat
Monokaliumglutamat
Kalciumglutamat
Monoammoniumglutamat
Magnesiumdiglutamat
Glutaminsyra är en aminosyra som förekommer naturligt i t ex grönsaker, vete och soja. Framställs i regel på mikrobiologisk väg genom jäsning. De övriga ämnena är salter av glutaminsyran. Smakförstärkare. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser.
E 626
E 627
E 628
E 629
E 630
E 631
E 632
E 633
E 634
E 635
Guanylsyra
Dinatriumguanylat
Dikaliumguanylat
Kalciumguanylat
Inosinsyra
Dinatriuminosinat
Dikaliuminosinat
Kalciuminosinat
Kalcium-5-ribonukleotider
Dinatrium-5-ribonukleotider
Guanylsyra och inosinsyra finns naturligt i många livsmedel, t ex kött. Kallas också nukleinsyror. Syrorna framställs av jästextrakt eller syntetiskt. Salterna framställs av syrorna. Smakförstärkare.Får användas till alla livsmedel som fårinnehålla tillsatser.
E 640 Glycin, natriumglycinat Glycin är en aminosyra som finns naturligt i livsmedel. Natriumglycinat är salt av glycin. Smakförstärkare och surhetsreglerande medel. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 650 Zinkacetat Framställs syntetiskt. Smakförstärkare. Får användas i tuggummi.
E 900 Dimetylpolysiloxan Framställs syntetiskt av sand. Skumdämpningsmedel. Får t ex användas till fetter och oljor, grönsakskonserver, marmelad, sylt, gelé, konfektyrer, tuggummi, soppor, läsk och alkoholfritt vin.
E 901 Bivax Naturligt vax som utvinns ur bivaxkakor. Ytbehandlingsmedel. Får t ex användas till citrusfrukter, persikor, ananas, äpplen, päron och meloner, men också till konfektyrer, snacks, nötter, kaffebönor och kosttillskott i tablettform.
E 902 Candellillavax Naturligt vax som utvinns ur bladen på växten kandelilla, Euphorbia antisyphilitica. Ytbehandlingsmedel. Får användas som bivax (E 901).
E 903 Karnaubavax Naturligt vax som utvinns från bladen hos karnaubapalmen, Copernicia cerifera. Ytbehandlingsmedel. Får användas som bivax (E 901).
E 904 Shellack Sekret från den indiska lacksköldlusen, Laccifer lacca Kerr. Ytbehandlingsmedel. Får användas som bivax (E 901).
E 905 Mikrokristallint vax Består av paraffin som utvinns ur olja. Ytbehandlingsmedel. Får användas på vissa frukter, konfektyrvaror och i tugggummi.
E 907 Hydrogenerat poly-1-deken Framställs syntetiskt. Ytbehandlingsmedel. Får endast användas på sockerkonfektyrer och torkad frukt.
E 912 Montansyraestrar Framställs av brunkol. Ytbehandlingsmedel. Får användas till citrusfrukter, färsk melon, mango, papaya, avokadooch ananas.
E 614 Oxiderat polyetylenvax Framställs syntetiskt. Ytbehandlingsmedel. Får användas till citrusfrukter, färskmelon, mango, papaya, avokado och ananas.
E 920 L-cystein Aminosyra som förekommer naturligti maten. Den framställs från en annan aminosyra, cystin, som finns i stor koncentration i hår och horn. Utgångsmaterialet kommer från djur. Människohår får inte användas. Mjölbehandlingsmedel som ger mjölet bättre bakegenskaper. Får endast användas i mjöl.
E 927 b Karbamid Bildas i kroppen då aminosyror bryts ner. Framställs syntetiskt. Får endast användas som mjukgörare i sockerfritt tuggummi.
E 938 Argon Ädelgas som förekommer i små mängder i luften. Förpackningsgas. Får användas till alla livsmedel, inkl. barnmat.
E 939 Helium Ädelgas som förekommer i små mängder i luften. Förpackningsgas. Får användas till alla livsmedel, inkl. barnmat.
E 941 Kväve Utgör cirka 80 % av luften. Förpackningsgas. Får användas till alla livsmedel, inkl. barnmat.
E 942 Dikväveoxid Framställs syntetiskt. Drivgas. Får användas till alla livsmedel, inkl. barnmat.
E 943 a
E 943 b
Butan
Isobutan
Drivgas. Får användas i vegetabilisk olja för sprayning av pannor, plåtar och formar för yrkesmässig hantering och för vattenbaserade emulsionssprayer.
E 944 Propan Drivgas. Får användas till samma produkter som butan (E 943).
E 948 Syre Utgör cirka 20 % av luften. Förpackningsgas. Får användas till alla livsmedel, inkl. barnmat.
E 949 Väte Förpackningsgas. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser, inkl. barnmat.
E 999 Kvillajaextrakt Framställs ur barken från trädet Quillaia saponaria. Skumbildande medel i drycker. Får endast användas till läsk och cider.
E 1103 Invertas Enzym som spjälkar vanligt socker (sackaros). Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser.
E 1200 Polydextros Framställs av glukos. Fyllnadsmedel. Har ingen sötande effekt, men kan ersätta sockrets utfyllnad utan att ge motsvarande energi. Används därför ofta tillsammans med sötningsmedel. Används även som förtjockningsmedel o likn. Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning.
E 1201
E 1202
Polyvinylpyrrolidon
Polyvinylpolypyrrolidon
Syntetiska polymerer. Får bara användas till kosttillskott i tablettform.
E 1203 Polyvinylalkohol En polymer som löser sig i vatten, ej att förväxlas med polyvinylacetat, som även det kan förkortas PVA. Polyvinylakohol används på grund av att den är vattenlöslig exempelvis som omslagsplast runt diskmaskinstabletter.
E 1204 Pullulan Framställs av stärkelse genom en jäsningsprocess. Har filmbildande egenskaper och kan därför användas i stället för t ex gelatin. Får endast användas till kosttillskott i form av kapslar, tabletter och mikrosötsaker i form av blad för frisk andedräkt.
E 1404
E 1410
E 1412
E 1413
E 1414
E 1420
E 1422
E 1440
E 1442
E 1450
E 1451
Oxiderad stärkelse
Monostärkelsefosfat
Distärkelsefosfat
Fosfaterat distärkelsefosfat
Acetylerat distärkelsefosfat
Stärkelseacetat
Acetyleratdistärkelseadipat
Hydroxipropylstärkelse
Hydroxipropyldistärkelsefosfat
Natriumoktenylsuccinatstärkelse
Acetylerad oxiderad stärkelse
Många växter lagrar energi i form av stärkelse. Stärkelse är en polysackarid uppbyggd av glukosenheter och består av två komponenter, amylos och amylopektin. Stärkelse som används i livsmedel utvinns främst ur potatis, vete, tapioka, majs och ris, där det förekommer särskilt rikligt. Stärkelse är en livsmedelsråvara, men om den modifieras kemiskt betraktas den som tillsats.
E 1452 Stärkelsealuminiumoktenylsuccinat Får endast användas till inkapslade vitaminpreparat i kosttillskott.
E 1505 Trietylcitrat Syntetiskt framställt av citronsyra och etanol. Får endast användas som stabiliseringsmedel till torkad äggvita.
E 1517 Glyceryldiacetat Syntetiskt framställt av glycerol och ättiksyra. Får endast användas till aromer.
E 1518 Glyceryltriacetat Syntetiskt framställt av glycerol och ättiksyra. Får användas som bärare avandra tillsatser och aromer.
E 1519 Benzylalkohol Framställs syntetiskt. Får endast användas till vissa aromer.
E 1520 Propan-1,2-diol (propylenglykol) Får endast användas som livsmedelstillsats till snus och tuggtobak. I övrigt lösningsmedel i låg halt för vissa livsmedelstillsatser och aromer.
E 1521 Polyetylenglykol Polyetylenglykol är polymerer av etylenglykol. Får endast användas som bärare till sötningsmedel.

Bli medlem, gratis!

Namn

Lösenord

Repetera lösenord

E-post

Jag godkänner användarvillkoren .

Bli medlem

  • Urval av livsmedel med lågt kaloriinnehåll (kcal).
  • Grönsakssoppa klar konserv tillagad
  • Gröna bönor konserv u lag
  • ICA Basic wokgrönsaker
  • Öl - Tingseryd 2,8%
  • Grönsallad m gurka tomat paprika
  • Löksoppa fransk pulver tillagad m..
  • Kantareller
  • Pumpa