Transfett

Under de senaste åren har mängden industriellt framställt transfett sjunkit kraftigt och det är numera ovanligt med höga halter i livsmedel. Transfett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

 

Vad är transfett?

Transfett bildas när flytande växtoljor "härdas". Härdning är en teknik som används i livsmedelsindustrin för att göra fettet hårdare så att produkterna får önskad sprödhet, fasthet och smältpunkt. Det ökar även hållbarheten.

Vid härdning omvandlar man på kemisk väg det nyttiga omättade fettet till mättat fett, som är onyttigare. Om oljorna härdas fullt ut omvandlas alla omättade fettsyror till mättade. Ofta avbryts härdningen innan dess, och det är då det bildas transfettsyror.

Det finns också små mängder transfett naturligt i mejeriprodukter och kött från kor och får.

 

Var finns transfett?

Under de senaste åren har mängden industriellt framställt transfett sjunkit kraftigt. 
 

"Naturligt" transfett från kor och lamm finns i till exempel smör, grädde, ost och fett kött.

 

Ungefär hälften av det transfett vi får i oss per dag kommer från industriellt tillverkade transfetter och hälften är transfett från mejeriprodukter och kött.

Varför är transfett inte bra?

Liksom mättat fett höjer transfettet halten av det onda LDL-kolesterolet i blodet och minskar halten av det goda HDL-kolesterolet. Det ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdom. Enligt de vetenskapliga studier som finns kan transfett öka risken för hjärt- och kärlsjukdom mer än motsvarande mängd mättat fett. (3)

 

Vilket är värst – transfett eller mättat fett?

De flesta svenskar äter cirka 2 gram transfett per dag. Det är den mängd som WHO anser att man högst bör äta varje dag. Däremot äter vi mellan 30 – 40 gram mättat fett varje dag, vilket är 10 till 15 gram mer än rekommenderat (1,2). Även om transfett är "farligare" än mättat fett, har det mättade fettet mycket större betydelse för hälsan, eftersom vi äter så mycket mer av det.

 

För den som vill äta hälsosamt är det bra att äta mindre av både transfett och mättat fett.

 

Andra effekter av transfett

Studier från 2008 pekar på att ett högt intag av transfett kan vara kopplat till ökad risk för bröstcancer (8,9) eller prostatacancer (10,11). Utifrån studierna kan man dock inte utesluta att andra faktorer i kosten eller livsstilen skulle kunna ligga bakom sambandet. Läs mer om transfett och cancer på länken till höger.

 

Det diskuteras också om transfett skulle kunna öka risken för typ 2 diabetes och allergier. Den forskning som finns är motstridig och man kan inte i dagsläget säga om det finns något sådant samband eller inte. (3)

 

Olika sorters transfett

Det diskuteras om industriellt bildat transfett är farligare än naturligt transfett, som finns i mjölk och kött. Utifrån de vetenskapliga studier som finns verkar det inte som att det är någon skillnad mellan hur naturligt transfett och industriellt transfett påverkar kroppen. (3) Resultat från två kontrollerade interventionsstudier på människa visar till exempel inga avgörande skillnader avseende effekter på blodfettnivåer. I dessa studier var intaget av transfettsyror 3-6 gånger högre än i vanlig svensk kost. (4)(5)
 

Hur vet man om maten innehåller transfett?

Enligt de föreskrifter som finns ska det framgå i ingrediensförteckningen om en produkt innehåller härdat fett. Däremot finns det inget krav på att tillverkaren måste ange om fettet är delvis härdat eller fullhärdat. Beteckningen "delvis härdat fett" innebär att det kan ingå transfett av varierande mängd. Fullhärdat fett, det vill säga fett som har härdats fullt ut, innehåller inte transfett.
 

Varför förbjuds inte transfett i Sverige?

2004 införde danska Fødevaredirektoratet nationella regler som innebär att innehållet av transfettsyror i matfetter begränsas till högst 2 procent av totalfettet. (6)

 

Sverige har, liksom övriga EU-länder utom Danmark, valt en annan väg än lagstiftning. I stället för att reglera mängden industriellt framställda transfetter har vi fört diskussioner med livsmedelsindustrin. Att utesluta delvis härdade fetter som råvaror i livsmedel kan vara ett sätt, men konsekvensen får inte bli att dessa fetter ersätts med andra fetter med lika högt eller högre innehåll av mättat fett. Om möjligt bör livsmedelsindustrin i stället välja fettråvaror med en högre andel omättat fett eller minska fettinnehållet.

 

Sedan mitten av 90-talet har mängden transfett i svenska livsmedel sjunkit betydligt och det är numera ovanligt med höga halter i livsmedel. Uppmärksamheten i media har säkert bidragit till de ytterligare sänkningar som har gjorts de senaste åren.

Resultatet har blivit att svenskarnas konsumtion av transfett nu ligger på ungefär samma nivå som till exempel danskarnas.

 

Referenser

1. Nordic Nutrition Recommendations - Integrating nutrition and physical activity. Nord 2004:13, Nordic Council of Ministers, Copenhagen.

 

2. Svenska Näringsrekommendationer 2005

 

3. EFSA. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the presence of trans fatty acids and the effect on human health of the consumption of trans fatty acids. The EFSA Journal 2004; 81: 1-49.

 

4. Chardigny JM, Destaillats F, Malpuech-Brugère C, Moulin J, Bauman DE, Lock AL et al. Do trans fatty acids from industrially produced sources and from natural sources have the same effect on cardiovascular disease risk factors in healthy subjects? Results of the trans Fatty Acids Collaboration (TRANSFACT) study. Am J Clin Nutr. 2008;87:558-66.

 

5. Motard-Bélanger A, Charest A, Grenier G, Paquin P, Chouinard Y, Lemieux S et al. Study of the effect of trans fatty acids from ruminants on blood lipids and other risk factors for cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2008;87:593-9.

 

6. Transfedtsyrers betydning for sundheden. Opdatering år 2001, 2003 och 2004. Motions- og Ernæringsrådet. www.meraadet.dk

 

8. Chajès V, Hultén K, Van Kappel AL, Winkvist A, Kaaks R, Hallmans G, Lenner P, Riboli E. Fatty-acid composition in serum phospholipids and risk of breast cancer: an incident case-control study in Sweden. Int J Cancer. 1999;83(5):585-90.

 

9. Chajès V, Thiébaut AC, Rotival M, Gauthier E, Maillard V, Boutron-Ruault MC, Joulin V, Lenoir GM, Clavel-Chapelon F. Association between Serum trans-Monounsaturated Fatty Acids and Breast Cancer Risk in the E3N-EPIC Study. Am J Epidemiol. 2008 Apr 4; [Epub ahead of print]

 

10. Chavarro JE, Stampfer MJ, Li H, Campos H, Kurth T, Ma J. A prospective study of polyunsaturated fatty acid levels in blood and prostate cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2007;16(7):1364-70.

 

11. Chavarro JE, Stampfer MJ, Campos H, Kurth T, Willett WC, Ma J. A prospective study of trans-fatty acid levels in blood and risk of prostate cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2008;17(1):95-101.